Död åt pessimismen

Hela tiden möter jag människor som är drabbade av en sjukdom. Den sjukdomen sätter sig djupt inne i personen och det farliga är att hon är fullständigt omedveten om att hon är tagen i besittning. Den kallas för pessimism och är väldigt farlig. Jag drar det långt men jag vågar, det är en folksjukdom så utbredd att den syns från norr till söder, från arbetare till höginkomsttagare. De som den inte biter på är idrottare på högre nivå, däremot verkar dess anhängare många gånger vara drabbade. Det verkar som att de personer är som teflon för den, den fastnar inte. Frågan är då om man kan vaccinera sig mot den. Jag själv sliter varje dag med att inte bli sjuk. Det är en konstant kamp att stå emot kommentarer, blickar och tankar. Vet ni om att allt är energi så även om ni bara tänker det så tar jag emot det.

Exempel:
* Mif Redhawks spelare tror sig helt säkert kunna vinna Elitserien. Dess anhängare säger "Det är för svårt".
* Jag kommer att bli miljonär inom fem år. "Vem tror du att du är?" hör jag flera tänka.
* Matilja har precis avslutat sina studier. "Lycka till, det är kristider och ingen anställer".

Nä vet ni, det är dags att bli medveten och ta ett medvetet val. Det går om vi bara börjar tänka på annat sätt. Allt är lätt, det är bara du som gör det svårt. Hur kan någon alls ens försöka att slå nuvarande världsrekordet på 100 meter om de inte tror att de kommer att lyckas?

Förste man att springa 100 meter under 11 sekunder var britten Cecil Lee som 1892 noterade 10.8 sekunder. Det nuvarande sprang Usain Bolt från Jamaica den 16 augusti 2008 med 9.69.
(ur Wikipedia)


Så istället för att säga "nej, det går inte"så börja i varje fall med att tänka "Jo, det kanske går". Till slut blir vi alla influerade av varann och kanske blir vi alla resistenta mot "Nej". Ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja