Det finns en gud!

Jag visste inte när jag vaknade i morse, i Giteborg, hur jag skulle komma till sydligare breddgrader. Roberto och jag skulle ses en stund och han ville hämta upp mig i Örgryte, snäll som han är. Väl framme efter lite svårt att hitta så hade jag bestämt mig för att försöka ta tåget 13.42. Annars hade jag varit hemma jattesent.. Det är här guden kommer in i bilden.

Det var superlång kö till biljettkassan och minuterna tickade men på någon vänster så fick jag en biljett och sprang som bara den till tåget. Utan mat hoppade jag på och hann precis. Strax är jag hemma och det är jag glad för. Mindre glad för att jag inte hann träffa Roberto mer än en kvart. Hm!!
U2 var fenomenalt, helt galet bra! Jag är så imponerad av vad de lyckas med, hur många människor de rör känslomässigt och engagerar ekonomiskt. Helt otroligt!!

Ikväll; konsert i Pildammarna med Lucy Love. Måste bara hem och slänga i mig lite mat först. Om bara tåget kunde köra liiiite fortare...