Jag är så jävla frustrerad!
Var är stödet när det behövs som mest, stödet från dem i närheten. Och dessutom är jag sjukt sur på köksplaneraren så jag ringer en annan imorgon. Jag har, för allas information, inte startat restaurang förut så om han nu tycker att jag är i fel fas med att ringa honom är det väl bättre han berättar det för mig istället för att ignorera helt. Nä nu får det va slut med tramset!

Ja sur är jag men det lättar nog snart.
Åh jag blir tokig på människor, på mig själv och ALLT!!! just nu önskar jag att lägga ner projektet för det är tungt. Det är riktigt tungt att dra själv. Jag önskar mig en ledstjärna!

Okej jag beger mig ut i köket och gör det jag älskar mest, laga mat. Hoppas detta molntäckta humör släpper snart så jag kan vara normal igen, jobbigt detta ju.

Inget peppande ord här på slutet idag inte!!!