Hör det tysta!

Vi är så bra på att prata, på att låta munnen glappa i tid och otid och låta andra lyssna till det vi har på hjärtat. Det finns så mycket vi vill säga och så mycket vi vill uttrycka, så mycket som är viktigt för oss. Så viktigt för oss att vi förutsätter att det är lika viktigt för andra.
Oftast har vi huvudrollen i filmen om oss själva och gästspelar inte sällan på Dramaten mitt i vardagen. Våra nära och kära, kollegor och vänner dras in som ofrivilliga statister och tvingas på en roll de inte bett om.
Men är du säker på att de i din närhet verkligen vill höra det du säger? Lyssnar de verkligen, tar de in informationen du försöker ge dem? För vem berättar du egentligen?
Ofta berättar vi väldigt beskrivande, situationer som egentligen hade behövt bara några få ord. Vi berättar för att övertala oss själva om att det vi säger stämmer, om att vi visst gillar att bo i förorten, fortfarande trivs på jobbet eller har det bra med vår partner. Vi använder orden som en självövertygelse. De som har det bra, på riktigt, och trivs med sig själva behöver inte berätta om det.
Det sägs ju att man skall lyssna med stora öron och prata med liten mun. Det finns så många människor runt om oss, så många öden vi skulle må bra av att höra om, öden och liv som skulle ge vårt eget liv perspektiv. Lyssna och du skall höra!
Lisa Nilsson sjunger i sången ”Det är bara ord”:

”Ref: Det är bara toner, toner som lever,
det är bara ord som redan finns.
Det är bara toner, toner jag lånat.
Det är bara ord, bara ord.”

Lånat, ord som redan finns. Allt som sägs är redan en gång sagt av någon annan. Även om vi vill tro det är så är inte våra ord unika. Det unika ligger i att ge precis så mycket information som den andre behöver och låta resten vara osagt och att lära oss att lyssna utan att behöva berätta om oss själva.
Av hela mitt hjärta och med en stor ödmjukhet vill jag tacka er alla för den värdefulla tid ni varje vecka har valt att lägga på mina ord. Nu väntar nya äventyr även om jag ännu inte vet vilka. Keep smiling and the world will smile back at ya!

Lina Nilsson den 19 augusti 2009
www.simplyfood.se

Sista dagen!

Har efter noggrant övervägande bestämt mig för att sluta skriva helt. Dagens Ledare vill inte betala för mina ord och det tar jag med i beräkningen. Jag har funderat ett tag på hur jag skall skriva i framtiden, vad jag vill göra. Det börjar kristalliseras och det är inte krönikor eller blogg. Tyvärr så kom inte min sista artikel med på Dagens Ledare idag. Jag har heller inte hört något och förstår inte varför. Någon
anledning måste det finnas och det ska bli roligt att höra varför.

Ni skall inte gå lottlösa utan jag lägger ut texten här och därmed är det de sista orden jag publicerar här. Tusen tack för ert intresse, er tid och era kommentarer under det senaste halvåret!!! Jag är djupt rörd och tar med mig det till nästa projekt jag drar igång. Hoppas vi ses igen, håll utkik...

Love ya all!

Trött men glad

Det blev en sen natt men jag är lika glad för det. Nu; sushido öppning till stängning. Sen; möta ett par vänner från Schweiz.

Have a good day everyone!

Kan inte sova, vill inte sova...

....vill bara prata, vara och ha kul och mysigt!
Har en så oerhörd energi ikväll, vill vara med vänner, vill ha kul och leva väl. Har kul, mår fantastiskt och möter nya härliga människor hela tiden som förgyller min vardag.

Tillräcklig

Den senaste tiden har jag vankat av och an, både i tanken och i verkligheten. Många mörka röster har talat till mig och på sitt, något underhållande sätt, manipulerat mig till att tro att jag är mindre duktig.

De där rösterna ligger mig hack i häl och vart jag än går finns de. I vilken annan situation som helst hade jag trott det varit en förälskelse...

Läs hela på http://dagensledare.se/?cat=68&tid=5875

Business är business

Jag är en känslomänniska. Förut har jag tyckt att det varit bra att kunna visa mina känslor och ledas av dem men jag börjar undra om de leder mig på avvägar. Dock inte att förväxlas med magkänslan.

Tidigare har jag litat blint på mina känslor och att allt det jag känner måste vara sant eftersom jag känner det så starkt. Utan att reagera har jag följt känslorna och aldrig ifrågasatt om de är sunda eller verklighetsförankrade. Oj oj oj...

http://dagensledare.se/?cat=68&tid=5797

Välkommen tilllbaka!

Jag är hemma igen efter en härlig vecka på sköna Menorca. Sol och bad, mat och sangria. Uuuuunderbart!
Imorgon kommer nästa artikel.
Jag fick besked av dagens ledare att deras krönikörer inte får betalt. Hm, jag är väldigt missnöjd med det eftersom jag har en sådan pass stor läsarskara varje vecka. Det känns som att det är svårt att få fler läsare i det forumet. Jag vill gärna fortsätta skriva men å andra sidan vill jag också få betalt för mitt jobb... Kluven, vad ska jag göra?